Konspiration eller bara olämplig?

Titel: Partiledaren som klev in i kylan
Författare: Daniel Suhonen

Detta här ser måhända ut som en bokrecension, men är det knappast. Cynikern läser inte 500 sidor konspirationsteori om Juholtaffären som lätt kan sammanfattas i några meningar. Detta är inte heller ett partipolitiskt inlägg då bloggen står över sådant. Makt och korruption i samhället är däremot legitima ämnen.

Författaren Suhonen lyftes fram av partiledaren till en maktposition och blir självklart besviken när han tappar denna position i och med Juholts fall. Tillräckligt besviken för att skriva en bok. Var det en konspiration som ledde till Juholts fall? Var det en delförklaring till Juholts avgång? Eller fanns ingen konspiration överhuvudtaget? Det sista alternativet kan vi stryka. Det är trots allt politiskt maktspel på hög nivå så självklart förekommer tissel, tassel och samarbeten. Om man väljer att kalla det konspiration är mer en fråga om semantik.

1. Juholt var aldrig lämplig som partiledare för ett stort politiskt parti.
2. Juholt visste själv om detta.
Trots detta framfördes han som den bästa kandidaten till partiledarjobbet av en valberedning ledd av Berit Andnor. Varför tackade han trots allt ja till frågan? Man tackar helt enkelt inte nej till en förfrågan från "rörelsen" förklarar Juholt senast denna vecka i en radiointervju i Studio Ett.

Att inte tacka nej är både en förklarlig och skrämmande inställning. Skrämmande för att det alltid finns erbjudanden som man som individ vill avböja, eller måste avböja för sin egen hälsa. Förklarlig inställning av olika skäl. Ibland "måste" gruppen komma över individen. Åtminstone i vissa kretsar och sekter, inte nödvändigtvis på rätt sida lagen. Tacka ja som ett offer för det gemensamma bästa. I detta fallet så var det dock inte fråga om detta, utan Juholt gjorde ett personligt offer som skadade det gemensamma bästa!

Det är inte ovanligt att makthavare i intervjuer ödmjukt berättar att de inte har gjort någon karriärplanering överhuvudtaget. Det har bara gjort sitt bästa på varje position och tackat ja till frågan om ny högre position. Det kan möjligen vara så att dessa personer inte karriärplanerat, även om det knappast är troligt. Vad som däremot är helt klart är att de inte tackat ja till varje enskilt erbjudande de fått. Oavsett vilken position man befinner sig på finns det alltid erbjudanden man bör tacka nej till. Oavsett om det rör ett nytt jobb eller testa en ny spännande drog.


Förklaringar 1 & 2 från ovan:
1. Juholt var aldrig lämplig som partiledare för ett stort politiskt parti.

Ett stort problem med Juholt var hans kommunikation gentemot medier och befolkning (hans interna kommunikation vet vi lite om) som sammanfattas bra av Mattson & Helin i slutet av podcast nr 79.  Som kommunikatör är han alltför otydlig. Inte så att det alltid är svårt att förstå vad han säger, men påfallande ofta visar det sig att han menat något annat än vad han verkligen sade. Knappast ett framgångsrecept för att vara någon slags ledare i ett demokratiskt samhälle.

Än värre. För att inneha makt, måste man ha en maktbas. Pengar är bra, men framförallt behöver man många och inflytelserika vänner (eller släktingar). Detta är inte direkt någon väl förborgad hemlighet även om faktumet sällan nämns av medier och "experter". Därför blir det hårresande att höra att detta avslöjades av Juholt själv i en intervju publicerad i radioprogrammet P1 Dokumentär Partiledaren från maj 2011 ca. 37 minuter in.i programmet.

Jag har aldrig byggt upp några sociala nätverk. [...] Jag ingen vän här. [i Stockholm] [...] Jag får inte inflytande i Stockholm genom att jag har mina kompisar här, jag får inflytande här därför att jag är uppskattad hemma och lyfts fram hemifrån.

Uppenbarligen finns det politiker som totalt saknar skolning i maktens ABC. Likaså valberedningar som saboterar för sitt eget parti genom att sakna de mest elementära insikter om makt och politik.

Juholt som person är ingen abnorm människa, men för att vara partiledare i ett stort parti med möjlighet att bli statsminister har han allt för många egenskaper oförenliga med en sådan position, och...

2. Juholt visste själv om detta.

Oklart när denna intervju först blev publik, men i radioprogrammet P1 Dokumentär Partiledaren från maj 2011 får vi ca. 17 minuter in i programmet höra Juholt med egen röst säga

Jag är alldeles för yvig, ostrukturerad. Jag har inte en personlighet som passar för att ha ett sådant ledande uppdrag. Det vet jag. Jag känner mig själv väldigt väl. Jag ser det som helt otänkbart. 
[...]
Jag har varken kapaciteten politiskt eller socialt att ställa mig först i Sveriges största politiska parti. Jag inser min begränsning.

Detta angående om han kunde tänkas efterträda Mona Sahlin som partiledare. Efter hans avgång 2012 dök intervjun ånyo upp i radions sändningar.

Boken finns att köpa hos bl.a. Adlibris inbunden, Bokus inbunden, CDON inbunden.