Sapiens, en cynikers bibel

Titel: Sapiens
Författare: Yuval Noah Harari

Aldrig har Cynikern läst en bok som ser så cyniskt på människan och mänskligheten. Nästan som en cynikers bibel. Det är väletablerat att historieböcker säger mer om den tid de skrivs i, än om den dåtid som till synes beskrivs. I så fall är det verkligen en cynisk tidsålder vi lever i. När då en storsäljande bok kan överta Cynikerns mission, är det då dags att pensionera Cynikern? Frukta ej. Även denna bok har brister, så att en Cynikers mission aldrig tar slut. Oavsett detta så är boken mycket läsvärd. Det finns mängder med intressanta fakta. Dessutom är det berättat på ett underhållande sätt.

Undertiteln, en kort historik över mänskligheten låter inte alltför lockande. Anledningen till detta är förmodligen att alltför många författare i denna genre har fördärvat den genom att förälska sig i en viss kultur och göra generaliseringar över mänskligheten från sin egen favoritcivilisation. Ofta med gigantiska blinda fläckar och utan att kunna presentera den större bilden. Lasse Berg är att typiskt exempel från Sverige. Boken Sapiens ger verkligen den stora bilden över mänskligheten på ett sätt som ingen annan bok hittills gett. Åtminstone som Cynikern läst.

Boken är av den typen som har alla tecken av att vara skriven av flera författare trots att det officiellt sett bara finns en författare (ett annat välkänt exempel är Sagan om is och eld av George R. R. Martin). I denna bok är det svårt att förstå att de sista kapitlen är skrivna av samma författare som huvudparten av boken. De sista kapitlen är som en egen liten skrift, och en avsevärt sämre del. Här har författaren helt övergivit både sin kunskapsbas som historiker och sitt cyniska sätt att betrakta mänskligheten. Harari spekulerar vilt om saker han varken har insikt i eller kan berätta om på ett läsvärt sätt. Harari tillför absolut inget av värde i slutet av boken. Det är liksom ingen brist på siare och framtidsinstitut som dagligen spyr ut profetior om framsteg som ligger runt hörnet. Man frågar sig om det är förlaget som tvingat honom att skriva ett positivt slut på en mörk bok eller om det är författarens egen idé (eller troligare och mer cyniskt: hans pojkväns idé). Oavsett så är det förstås ännu ett av människans egenheter. Detta att den breda bokköpande massan inte vill läsa undergångsprofetior. Vill man sälja böcker så gör man bäst i att anpassa sig med en glättig avslutning, ett s.k. Hollywood-slut

Historieprofessor Harari presenterar tre för mänskligheten stora och viktiga revolutioner.

1. Kognitiva revolutionen för ca. 70 000 år sedan. När människan fick ett medvetande blev det möjligt att tänka både framåt och bakåt i tiden (alltså att inte enbart leva i nuet). Därmed blev det möjligt att samarbeta i en mycket högre grad än tidigare. Många djurarter är farliga för människan men tack vare samarbete kan vi dominera alla andra arter.
2. Jordbruksrevolutionen för ca. 12 000 år sedan. Gjorde det möjligt att ge näring till många fler människor, så att mänskligheten kunde sprida sig som ogräs. Priset är att livet blev hårdare för den enskilda människan genom att tvingas arbeta mer och hårdare. Detta kan låta paradoxalt, men då har man inte tänkt till tillräckligt och pedagogisk förklaringen finns naturligtvis i boken.
3. Den vetenskapliga revolutionen för ca 500 år sedan. Genom att inte tro att vi redan vet allt, utan vara villiga att utforska det okända har stora framsteg gjorts. Tidigare ansågs i de flesta religioner att allt som är nödvändigt att veta finns nedtecknat i vissa heliga skrifter, exempelvis bibeln. Det fanns bara en karriärväg för begåvade personer som inte ville bli bonde eller krigare. Nämligen att bli präst. När denna okunskap erkändes och bibeln som kunskapens källa övergavs tog Västeuropa struptag på resten av mänskligheten.

Den stora behållningen av boken är att Harari presenterar konceptet uppdiktad verklighet (beskrivs nedan*). En uppdiktad verklighet är tekniskt sett ingen lögn, men det är heller inte sanningen. Däremot är det ett ovärderligt hjälpmedel i att få människor att samarbeta. Fem människor kan samarbeta när det gäller att jaga ett lejon. Gör man inte sin del i jakten väntar bestraffning av gruppen. Att få tusentals eller miljontals individer att samarbeta skulle däremot vara omöjligt att organisera utan uppdiktade verkligheter. Dessa finns alltså bara i fantasins värld och typexempel på uppdiktade verkligheter är pengars värde, mänskliga rättigheter, en kristen gud, USA, romantiserad konsumtion eller varför inte den svenska statens godhet.

Harari har en otrolig förmåga att kortfattat definiera viktiga saker i mänskligheten. Detta utan att dyka ned i oviktiga och ointressanta detaljer. Jämför exempelvis Niall Fergusons bok Civilization i samma genre där Ferguson tvångsmässigt måste berätta om historiska detaljer som ingen bryr sig om men som däremot visar hur mycket fakta han lyckats memorera. Harari har ett kapitel vardera för saker som

• Pengar. Vad är pengar egentligen och varför behövs det? Betänk att Bin Ladin hatade allt som är förknippat med västerländsk kultur. Med ett stort undantag. Han hade inget emot att befatta sig med västerländska pengar. Cynikern har läst många beskrivningar av pengar och detta var den bästa och redigaste förklaringen hittills. Dessutom kan det vara den första förklaringen som tydligt konstaterar att guld som bas för pengar är lika förgängligt som ett löfte från en centralbank. Lovvärt och sant.
  
  En nackdel med detta konstaterade är att det nu blir svårare att sålla ut idioterna inom detta område. Förr räckte det med att höra dem prata om guldmyntfot som frälsning från ekonomiska kriser för att i sitt stilla sinne idiotförklara vederbörande. Eller åtminstone inse att just detta område är kanske inte något som de tänkt särskilt djupt inom. När nu en bästsäljande bok tydligt förklarar att guldmyntfot är inte löser några problem kommer åtminstone halvidioterna hålla tyst i denna fråga så att de blir svårare att identifiera, i syfte att ignorera dem.
  
  För att vara tydlig med Cynikerns egen världsbild. Guld har fortsatt existensberättigande som handelsvara. Vill man sälja vete mot guld ska det vara tillåtet. Likaså finns inget hinder mot att använda guld som "pengar" efter en större katastrof (exempelvis kärnvapenkrig). Däremot finns det inget som säger att guld är det enda alternativet i sådana lägen. Vad gäller att undvika ekonomiska kriser genom att använda guld istället för papperspengar är det en så barnslig och ohistorisk tanke att man nästan inte ens behöver nämna en sådan löjlig hypotes. Men ett halvt rätt kan de ändå ha i att det faktiskt inte fanns bank-kriser på stenåldern. Frågan är om mänskligheten vill dra ned handel radikalt och därmed lägre levnadsstandarden så att svält och missväxt blir mycket vanligare problem än ekonomiska kriser.
• Imperier. Harari behöver bara två kriterier för att definiera ett imperium där andra historiker behöver en hel bok.
• Ett imperium härskar över ett betydande antal folk.
• Imperiet har flexibla gränser och en obegränsad aptit för nya erövringar.
• Religion. Återigen klarar sig Harari med endast två kriterier för att definiera religion
• En religion har en övermänsklig ordning (inte nödvändigtvis övernaturlig ordning) och som ej beror på mänskliga nycker.
• En religion har normer vad gäller moral och dessa måste åtlydas.

Det finns alltså ingen skillnad mellan ideologi och religion. Exempelvis är kapitalism och socialism ingenting annat än religioner i förklädnad. Däremot är proffsfotboll inte religion enligt Harari då FIFA nyckfullt kan ändra en regel när som helst.

Naturligtvis är allt mycket bättre beskrivet i boken än vad som kan åstadkommas här. Hela mittpartiet av boken är värt att läsa. Gör inte som majoriteten av dagstidningarnas recensenter, som bara läser början och slutet. Hoppa hellre över slutet. Förutom att man kan hoppa över de sista kapitlen i boken så finns mindre svagheter med boken som kan nämnas. 

• Det skulle vara intressant om boken haft ett förord där Harari förklarar vad vill åstadkomma med boken. Nu säljer boken bra på rekommendationer, men en cynisk bokköpare vill redan i bokhandeln veta vad som gör en bok speciell och köpvärd bland alla andra böcker i genren.
• Utan att bli alltför filosofisk skulle Harari kunnat behandla frågan om godhet och ondska är något verkligt eller bara ännu en uppdiktad verklighet. Gott och ont används inom religion och eftersom religion bara är en uppdiktad verklighet så blir svaret givet. Det går dock att tänka sig att gott och ont finns utanför en religiös kontext och då är svaret inte lika självklart. Inte heller berör han huruvida kärlek är uppdiktad verklighet eller inte.

Boken finns att köpa hos bl.a. Adlibris inbunden, Bokus inbunden, CDON inbunden.
Recenserad i DN, SvD och GP.
De viktiga hållpunkterna i boken framkommer även i en intervju i En bok en författare.


* På filosofiskt språk har en uppdiktad verklighet tre viktiga egenskaper. Bättre beskrivet i boken än vad som kan åstadkommas här.

1. Den uppdiktade ordningen är inbäddad i den materiella verkligheten. Överallt blir vi påminda om USA, gudar och pengars värde.
2. Den uppdiktade ordningen formar våra begär. Den romantiska konsumtions-myten nästintill tvingar oss att resa till Thailand på semester, trots att inget i vår biologi kräver detta ständiga resande.
3. Den uppdiktade ordningen är intersubjektiv. Den är inte objektiv eftersom den är just uppdiktad. Den är inte subjektiv eftersom det krävs mer än en persons medvetande. Det krävs många medvetanden i kommunikation med varandra för att skapa en uppdiktad ordning,