1 oktober 2022

Sann röstfördelning riksdagsval 2022

Den här betraktelsen är en uppföljning av analysen för valet 2018. Hur ser resultatet 2022 ut när man jämför med antalet röstberättigade? Det enda intressanta resultatet ur en ett demokratiskt perspektiv. Vilket medierna självklart missar. Medierna fokuserar enbart på röster som leder till riksdagsmandat, alltså de röster som leder till ekonomiskt stöd för flertalet medier. 

Den längsta trenden är att alternativet att faktiskt delta fortsätter öka i popularitet. Det är sjätte valet i rad som valdeltagandet ökar. Ett tydligt tecken på att demokratin stärks. Det betyder inte nödvändigtvis att det demokratiska sinnet ökat hos väljarna. Det kan helt enkelt vara så att samhället försämras och att befolkningen beger sig till valurnorna för att försöka få en ändring till stånd. Vilket ändå inte är det lättaste med de politiker som finns på röstsedlarna. Är man alltför uppgiven finns möjligheten att rösta blankt, men det alternativet har varit på i stort sett samma nivå de fyra senaste valen. 

Anekdotisk hörde Cynikern åsikten att det är förkastligt att rösta blankt. Författaren Jonathan Lindström menar i podden Sista Måltiden att en blankröst inte säger något om att väljaren saknar förtroende för valet som sådant eller för politikerna som ställer upp. Det ju just det en blankröst signalerar. Saknar man förtroende för politikerna men tror på nyttan av demokrati, har förtroende för valprocessen osv. Då röstar man förmodligen blankt. Saknar man förtroende för att man som väljare inte åsiktsregistreras eller tror att rösträkningen är korrupt. Då avstår man från att rösta. Det sistnämnda hänger naturligtvis på att väljare inte tvingas till valurnorna av politikerna vid makten. Tvingas man till valurnorna kan man vara säker på att man också åsiktsregistreras och då är det dumt att rösta blankt. Sorgligt att behöva höra efterblivna åsikter om man lyssnar på en podcast för att försöka lära sig något nytt. Men ur ett demokratiskt perspektiv glädjande att även politiska idioter får komma till tals och kan representera sin del av befolkningen.

Mikropartiet Fi har haft en intressant resa. Inför valet 2014 var populära poddare och andra kulturröster säkra på att en plats i riksdagen väntade Fi. Så blev naturligtvis inte fallet. Stödet bland den närande delen av befolkningen var alltför lågt för det. Valet 2018 tappade partiet sanslösa 85% av sina väljare. Efter en sådan nedgång finns det bara uppsida. Trodde kanske Fi. Väljarna ville annorlunda. Fi tappade nu hela 89% av de kvarvarande väljarna. En stark nykomling är partiet Nyans som nu är störst av partierna utanför riksdagen.  

Läsaren kan i tabellen nedan leta egna trender. Alla röstsiffror är hämtade från www.val.se, men omräknade av Cynikern.



Medborgaralternativ

2022

Ändring

Ändring, relativ

2018

Ej delta

12,7%

-0,2%

-1%

12,8%

Ogiltig röst

0,1%

0,0%

28%

0,1%

Blankröst

0,8%

0,1%

18%

0,7%

S

26,2%

1,8%

7%

24,4%

Mp

4,4%

0,6%

15%

3,8%

V

5,8%

-1,1%

-16%

6,9%

M

16,5%

-0,6%

-4%

17,1%

Lib

4,0%

-0,8%

-16%

4,7%

C

5,8%

-1,6%

-22%

7,4%

Kd

4,6%

-0,9%

-16%

5,5%

Sd

17,7%

2,6%

17%

15,1%

Fi

0,0%

-0,4%

-89%

0,4%

Alternativ för Sverige

0,2%

0,0%

-18%

0,3%

Medborgerlig Samling

0,2%

0,0%

-1%

0,2%

Piratpartiet

0,1%

0,0%

25%

0,1%

Nyans

0,4%

0,4%


0,0%

NMR

0,0%

0,0%

-60%

0,0%

Övriga partier

0,4%

0,0%

9%

0,4%



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar