Historisk essä när den är som bäst - och sämst

Titel: Påven hade sju barn
Författare: Göran Ramberg

Leonardo da Vinci, det var verkligen ett levnadsöde med genomslag på både samtid och framtid. Åtminstone enligt de lärare som fanns i grundskolan. Denna bok består av tre nedslag i samma region, Italien, och i samma brytningstid mellan medeltid och renässans. Kort sagt så hände många spännande saker där och då. Cynikern har inget specialintresse för detta, men ibland bör man bredda sitt läsande. Intrycken här är alltså från en person som inte redan hade mycket kunskap om det som boken handlar om.

Ny juridisk actionthriller

Titel: De 500
Författare: Matthew Quirk

Konspiratorisk action i maktens boningar, läs Washington DC. Själva ramverket för handlingen gör att man försöker sälja in författaren som en ny John Grisham. Cynikern har en annan association. Att det handlar om just Washington DC, med mycket miljöbeskrivningar därifrån. Att det handlar om jurister som även dras in i fysiska handgripligheter, alltså kan skadas svårare än att få skärsår i fingrarna av att bläddra bland papper. Och framförallt att själva berättandet i sig, ligger närmare en bok av - David Baldacci.

Boken är en besvikelse då den inte porträtterar maktspel, vilket var vad Cynikern hoppats, utan snarare är ett manus (förvisso dåligt anpassat) till en actionfilm, som säkerligen kommer bli sevärd. Boken är dock sämre än en bok av Baldacci, så om man fångas av denna bok kan man läsa Baldaccis böcker fram tills dess Quirk förfinas som berättare.      

Finns att köpa hos bl.a. Adlibris, Bokus, CDON.

Den cyniska spionvärlden

Titel: Väster om friheten
Författare: Thomas Engström

Detta skulle kunna kallas en spionthriller av klassiskt snitt. Berättandet kan beskrivas som torrt, kargt och cyniskt, vilket kanske inte passar alla läsare, men fungerar bra för denna genre.

Det är något av en naturlag att en thriller börjar med ett brott som får bli själva existensberättigandet till den efterföljande berättelsen. Här är det några amerikaner i statlig tjänst som mördas i Afrika. En något konstig början, för det är inget som fångar intresset för en svensk läsare. Jämför exempelvis med boken Paradisoffer där ett svenskt flygplan bombhotas. Överhuvudtaget är det underligt att inget i handlingen berör Sverige när författaren av namnet att döma är svensk. Förmodligen struntar man som läsare ändå i detta om man valt boken för att läsa en spionhistoria.

Boken är alltför mycket fylld av fysiska miljöbeskrivningar som inte tillför något till handlingen. Utsikten från diverse gatukorsningar i Berlin är extremt ointressant att läsa om, även om staden är bekant.

Gymnasial berättelse på Stureplan

Titel: I niqab på Stureplan
Författare: Josefin Ahlström

Relationsdrama i affärsvärlden och med thrillerinslag. Så presenteras boken. Det läsaren redan från början slås av är den gymnasiala tonen. Att språket ligger på den nivån är inte så viktigt, men att personernas tankar och insikter kring sig själva och livet i stort ligger på samma gymnasiala nivå är ett svårt bakslag. Det är förstås inget fel i att vara gymnasial. Cynikern har själv varit gymnasial en gång i tiden. Skillnaden är att ingen felaktigt beskrev Cynikerns texter som begåvade. Boken är helt enkelt marknadsförd under falskt flagg.