37 är det nya 7

Titel: Min mormor hälsar och säger förlåt
Författare: Fredrik Backman

Det finns tung litteratur och det finns lättsam litteratur. Ibland behöver man bara avkoppling och läser en bok som är välskriven där man inte behöver tänka utan bara kan vara öppen för känslorna som förmedlas. Genren kan kallas vuxensaga och några av de främsta svenska företrädarna är Jonas Jonasson och Fredrik Backman. Epitetet vuxensaga för att det räcker med en tioårings intelligens för att förstå handlingen även om det förekommer några svåra ord och referenser som går över huvudet på en tioåring.

I denna bok har konceptet vuxensaga tyvärr gått överstyr och blivit en vanlig barnsaga. Hur kan en bok om en sjuåring och berättat ur en sjuårings perspektiv få säljas som en vuxenbok? Det måste vara en lukrativ marknad att sälja sagoböcker åt en infantiliserad befolkning men borde inte någon sätta stopp nånstans?

Backman är i Cynikerns tycke en av de bästa svenska samtida berättarna. Slår inte knut på sig själv för att krysta fram en berättelse utan berättar historien på klassiskt sätt (en saga är förvisso det klassiska sättet) och gör det bra. Man vill bara gråta åt att de största svenska berättartalangerna väljer att skriva sagor och barnböcker istället för att försöka sig på att skriva en vuxen intelligent historia. Om man ändå inte törs släppa sargen och vill fortsätta med sagoformatet så kan man ju ändå tänka sig en variant av de isländska sagorna som riktar sig till vuxna.

Boken finns att köpa hos bl.a. Adlibris, Bokus, CDON.