Söder om helvetet

Titel: Söder om helvetet
Författare: Thomas Engström

Att som ledande kulturrecensent själv behöva inhandla den litterära förströelsen. Den oerhörda skymfen. Vart är Kultursverige på väg? Nå, den direkta följden av kulturskymningen blir som bokbloggare att tvingas vänta till pocketupplagan. Helst på rea dessutom.

Parafraser åt sidan, själva boken var faktiskt trivsam läsning. Nästan så att man börjar tvivla om boken var bra eller att man som uppgivet thriller-fan helt enkelt tappat riktmärket efter alla (nordiska) skitböcker man råkat på de senaste åren... Då man gissningsvis redan läst del ett i serien innan denna del två så vet man ungefär vad man kan vänta sig. Det finns ändå två saker att kommentera. En dålig sak och en god sak.

Författaren har inte riktigt samma ikonstatus som t.ex. Tolkien med läsare som kan allt om alla karaktärer. Sedan Cynikern läste del ett har han glömt vilka karaktärerna är (GT & Harriman). Därför tappar man tempo när karaktärer dyker upp i handlingen som man misstänker att man borde känna till, men inte kan placera. Cynikern trodde väl ändå att det var grundkursen i författarskolan att ge en callback för karaktärer som varit ur spel ett tag.

Det som gör berättelsen bra och som känns nytt jämfört med (minnet av) förra boken är att huvudpersonen Licht helt enkelt agerar smart. Använder hjärnan. I motsats till många andra thrillers där karaktärerna lika gärna kunde vara från Emmerdale Farm men snubblat in i en thriller. Det gör att läsaren i sin tur känner sig smart vilket är ett bra sätt hålla läsaren på gott humör inför kommande böcker. Ett konkret exempel som inte spoilar handlingen är det här med att lämna hårstrån eller fjädrar på platser för att kunna veta om man fått oönskat besök (varvid hårstrået inte befinner sig på samma ställe p.g.a. luftdrag). Detta var säkert ett genialiskt trick för femtio år sedan men numera är det smartare att låta bli om man ska infiltrera en kriminell organisation. Helt enkelt eftersom en normalbegåvad brottsling sett detta otaliga gånger i film och serietidningar med följd att infiltratören har avslöjat sig inte bara som infiltratör utan även som enkelspårig med kort återstående livstid.

Cynikern nämnde tidigare att han kunde tänka sig att läsa de tidiga verken av Engström. Och sen sist har det faktiskt bläddrats i dessa böcker. Ett mycket kortfattat intryck är att de skulle kunna vara verk av en mer tungsint Per Hagman (är det möjligt?), och därmed inte i Cynikerns smak.

Boken finns att köpa hos bl.a. Adlibris inbunden, Bokus inbunden, CDON inbunden. 
Recenserad i DN, SvD, Expressen och DAST.