Många problem, ingen lösning

Titel: Tillväxt till döds
Författare: Stellan Tengroth

Det här är ett slags debattbok där det handlar om att se mönster och reflektera. Ämnet framgår av titeln. Lättläst och rakt på sak. För vem är boken lämplig? Mänskligheten kan delas in i tre grupper.

1. De som tror på uthållig tillväxt eller har åsikten att allt alltid ordnar sig utan man behöver bry sig. Till den grad dessa personer ger sig tid att läsa om icke-problem, så är nog argumentationen i denna bok inte tillräckligt stark, även om boken är tillräckligt lättsam för att även de skall förmås läsa boken.
2. De som ser eller kan förutspå problem med tillväxt. Dessa personer behöver inte denna bok och har de någon slags gymnasieutbildning som innefattar naturkunskap så känner de garanterat redan till de fiffiga insikter som presenteras.
3. De som inte har någon stark åsikt, eller inte ens känner till frågeställningen.

Vem vill egentligen läsa en bok som Dirigenten från Sankt Petersburg?

Titel: Dirigenten från Sankt Petersburg
Författare: Camilla Grebe & Paul Leander-Engström

Denna bok kan till en början förefalla intressant för många typer av läsare.

1. Den slumpmässige läsaren som i förbifarten plockar en bok inför tågresan. 
2. Läsaren som tidigare läst böcker av Grebe och vill ha mer (Cynikern har inte läst Grebe tidigare).
3. Läsaren som är intresserad av Ryssland
4. Läsaren som gillar underkategorin finans-thrillers. Här återfinns läsare som är intresserade av finans i allmänhet, på samma sätt som man kan vara intresserad av Ryssland i allmänhet. En annan och bättre orsak för den vane läsaren att gilla denna subgenre är att den är mer krävande. Inte minst för författaren. En vanlig thriller jobbar med simpla brottsmotiv: psykos, hämnd eller snöd vinning. Även i finansthrillers är motiven snöd vinning, men det involverar mycket planering. Brott i stundens hetta förekommer nästan aldrig. Det kan jämföras med hur det fungerar i den verkliga världen och titta på statistiken vad gäller hur svårt det är att fälla ekonomiska brottslingar i domstol, även fast man med 99,99% säkerhet vet att personen är skyldig. Välgjord brottsplanering leder till mer komplexa utredningar, och därmed låg grad av uppklarande.

IKEA : på väg mot framtiden

Titel: IKEA på väg mot framtiden
Författare: Karl von Schulzenheim, Lennart Dahlgren, Stellan Björk

Alla svenskar har en relation till IKEA, möjligen med undantag för överklassen. Därför är det alltid intressant att läsa om fenomenet Kamprad och IKEA och naturligtvis blir det extra intressant av att Ingvar Kamprad är extremt hemlighetsfull, vilket å andra sidan kan vara förklarligt om man har ett nazistiskt förflutet och för att använda en fin omskrivning  - skatteoptimerar på gränsen till det etiska. I båda fallen kan man utan svårighet skylla på tidsandan då det begav sig, men det borde inte hindra att han kunnat vara mer öppen om sina snedsteg i efterhand. Nog med sidospår, åter till boken.

The Great Degeneration - Niall Ferguson

Titel: The Great Degeneration
Författare: Niall Ferguson

Boken med undertitel How institutions decay and economies die är baserad på några fördrag som Niall Ferguson hållit, Reith lectures 2012. Författaren är historieprofessor med inrikting på ekonomisk historia, och försöker förklara varför det blir sämre och sämre i västvärlden. Ekonomiskt, moraliskt och i största allmänhet. Fergusson är en stereotyp intellektuell snobb, vilket gör det till en pina att få någon rätsida på hans språkligt invecklade argument och resonemang. Han är en person som hör till skolan att värdet av ett argumentet består mer i hur det formuleras, än av argumentet i sig själv. Själva innehållet i boken är givande om man har intresset, men som brukligt är med hans böcker så drar han väldigt allmänna slutsatser från enstaka obskyra historiska händelser som vanliga dödliga icke-historiker aldrig hört talas om. Även om hans slutsatser i allmänhet är vettiga tycker Cynikern att hans resonemang är rätt dåliga.

Kritik av naiv kritik av naiv kritik av ekonomipris

Nationalekonomen Per Krusell debatterar i Dagens Nyheter att Nationalekonomin inte tas på allvar. Alltså som en vetenskap, i motsats till allmänt tyckande. Själva kärnproblemet är, som Cynikern läser texten, att

Den naiva kritiken riskerar leda till att begåvade ungdomar söker sig bort från samhällsforskning, medan svenska politiker och beslutsfattare får en ursäkt att ignorera vetenskapliga rön, till exempel i skolpolitiken. 

Om kritiken är naiv eller inte behandlas strax, men låt oss först granska det påstådda resultatet. Är det verkligen ett stort problem att begåvade personer söker sig ifrån nationalekonomi? Om det är ett problem så har det nog redan pågått i över ett halvsekel, att döma av svenska framgångar på området. Problemet är nog snarare att fler än någonsin tillåts bli samhällsforskare trots att alla upplever att kvalitén på forskningen blir sämre och sämre. Till viss del då möjligen beroende på att begåvningarna sökt sig till andra områden, och till en större del på att det bli svårare och svårare att göra genombrott i samhällsforskning. Den verkligt lågt hängande kunskapsfrukten har naturligtvis redan plockats sedan många år. I nationalekonomins fall sedan hundratals år. Farhågan som åtminstone denna Cyniker kan ha är att de enstaka begåvningarna har små chanser att höras i bruset av alla mediokra samhällsforskare som utbildas. Ett väl så stort problem.

Bland spioner, kommunister och vapenhandlare av Jan Mosander

Titel: Bland spioner, kommunister och vapenhandlare
Författare: Jan Mosander

Mosander är en mångårig journalist och krönikör. I denna boken berättar han om sina gamla scoop. Då inställer sig frågan. Vilken nutida läsare vill läsa om dessa gamla scoop som saknar aktualitet och möjligen även relevans? Att Mosander gjort bra insatser på Sveriges Radio gör att man kan överväga boken när man ser den i bokhandeln, men det finns förstås högre krav än så för att kunna bli nöjd. Vad Cynikern förväntar sig av en sådan här bok är att det kommer fram intressanta fakta eller metahändelser som censurerades bort då det det begav sig (jämför när Jan Guillou eller Herman Lindqvist sammanfattar sina yrkesliv i Ordets makt och vanmakt, respektive Mitt i allt). Det läsaren istället drabbas av är alltför detaljerade berättelser om vad Mosander skrev om då det begav sig. Inga nyheter alls med andra ord. Det verkar som Mosander sammanställt en bok för att barnbarn och barnbarnsbarn skall kunna ha boken i bokhyllan och minnas honom.

Att vara en bra krönikör och kåsör gör inte automatiskt en person lämplig som författare, vilket visas med denna bok.

Finns att köpa hos bl.a. Adlibris inbunden, Bokus inbunden, CDON inbunden.