Chefredaktörerna Thomas Mattson och Jan Helin berättar i sin podcast nr. 39 om många intressanta journalistiska och etiska dilemman som dyker upp i samband med frisläppandet av de kidnappade journalisterna Falkehed och Hammarström.
Tyvärr "glömmer" de nämna det mest grundläggande dilemmat. Det om konsekvensneutralitet, som innebär att journalister alltid publicerar nyheter oavsett vilka konsekvenser de får. Givetvis så länge nyheterna inte är lagstridiga, men ibland även då. Gränsen är inte helt tydlig. I detta fall finns dock ingen lag som kan stoppa nyhetsrapporteringen av kidnappningsfallet, en rapportering som varit nästan obefintlig. De två publicisterna medger att ärendet behandlats som en personalfråga och inte en journalistisk fråga!!! Att ge publicitet i ett kidnappningsärende ger nämligen nackdelar i förhandlingarna med kidnapparna. Gratis marknadsföring exempelvis. Detta i skarp kontrast till när journalister tillfångatas av regimer som ogillar kritisk rapportering. Då vill regimen minst av allt ha publicitet (därav tillfångatagandet), och då är det befogat att ösa på med rapportering. Både vad gäller regimens tillkortakommanden och tillfångatagandet. [En elak regim vill behålla journalister inspärrade. En kidnappare vill däremot släppa fångarna så snabbt som möjligt - mot pengar. Om det blir publicitet så måste det t.ex. betyda att fångarna är viktiga, med påföljden mer kostnader, t.ex. genom högre lösensumma.]
Konsekvensneutraliteten fungerar mycket väl när det gäller företag och privatpersoner. Skandaler i Telia, Skandia, Systembolaget eller ministrar som köper Toblerone för våra skattepengar har inga problem att bli publicerade.
Om konsekvensneutraliteten fungerar även när det gäller staten i betydelsen rikets säkerhet kan man bara spekulera i eftersom det i medierna är ovanligt tunnsått med avslöjanden som skadar rikets säkerhet. Ett tydligt exempel från utlandet är Watergateskandalen där en tidning trots allt gick emot den högsta makten.
Idag kan man i och med redaktörernas erkännande bara konstatera att det finns något som är ännu känsligare än rikets säkerhet vad gäller publicering. Nämligen tidningarnas personalpolitik! Detta observerades i vanlig ordning även snabbt av radioprogrammet Medierna.
Är då detta fel? Nej. Felet ligger i att tidningarna åberopar denna konsekvensneutralitet för att den förenklar deras kommunikation gentemot resten av samhället. Frågan blir om folket vill ha en förenklad kommunikation, eller en sann kommunikation? Cynikerns menar att konsekvensneutralitet är, och har alltid varit, en chimär. Media bör ta fram bättre riktlinjer och rakryggat diskutera journalismens konsekvenser. Sluta att fegt gömma sig bakom tomma begrepp. Begrepp som saknar betydelse när det verkligen gäller. Begrepp som innebär att alla aktörer behandlas lika av media (i teorin). Fast vissa kan behandlas mer lika (i praktiken).
Konsekvensneutralitet: en Potemkinkuliss som idag fallit isär!
[Uppdatering: I podcast nr. 42 svarar Mattson & Helin att de håller med om att denna princip inte alltid gäller. Vilket gissningsvis ändå inte kommer hindra dem att hänvisa till principen om det någon gång i framtiden kommer passa deras intressen.]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar